fredag 30 mars 2012

JAG VILL KNULLA!!

Är det en tanke som slår många? De flesta tänker på det rätt ofta men det är nog betydligt färre som faktiskt gör det. Folk som är sexberoende är såna som oftast inte kan gå mer än en dag utan sex. De tänker på det väldigt ofta, mer än vad en 15-årig kille i puberteten kan göra, och den kan bli helt vansinnes om de inte får knulla!

Så vad skapar det här sexberoendet? Vissa människor knullar med många helt enkelt för att de tycker att det är skönt, spännande m.m. En kille jag intervjuade inför projektarbetet sa att han haft sex med över 30 pers och han var ändå i en relativt ung ålder. Dock anser jag inte att det är sexberoende då de flesta som är det faktiskt vet om det själv, och som jag skrev tidigare så sa han att det var för att han tyckte det var kul och det är ju bara sex?

Men det finns också en allvarligare bakgrund till de som lider av sexmissbruk. Oftast är det drogrelaterat eller alkoholrelaterat. Trolitvis vill de fylla ett slags tomrum eller så förskjuter de något från sin barndom med sex. Ni har väl läst om Freud på Psykologi A - kursen people? Dock finns det inga egentliga medicinska bevis på vad sexmissbruk kommer ifrån. Det kan egentligen bara sexmissbrukaren svara på om han/hon ens vet själva!

Med vad tror ni sexmissbruk kan bero på? Har ni alldeles för mycket chuka chuka boom boom?

Over and Out/ Michael

torsdag 29 mars 2012

Sexberoende

Vi alla här på bloggen har haft lite fullt upp denna veckan men nu är vi här igen!
Veckans tema är sexberoende, när blir man sexberoende? Hur mycket sex måste man ha för att det ska räknas som beroende?
Just sådant kommer det handla om de sista dagarna på denna vecka!

Kommentera om ni känner någon som ni tror är beroende och beskriv varför, eller ni kanske är oroliga för er själva?

Puss och smek
/ Bea

måndag 26 mars 2012

Inga mer pinsamma kroppar, ok?

Pinsamma kroppar är det slut med nu, ingen skäms längre? Bra, ok!
Nu är det dags för ny vecka men innan det tänkte jag bara svara på en kommentar som kom in nu på det förra inlägget, den som skrev den frågade om vi inte kunde tipsa om hur man håller sig i form och kost och så. Personen tyckte inte att jag skulle skämmas över min mage och till det säger jag bara tack, du förstår nog inte hur bra det känns att höra sånt! :*

Men tillbaka till frågan, det här är ju inte riktigt en träningsblogg men eftersom det ändå handlade om kroppen nu så kan jag väl bara säga vad jag gör för att hålla mig i form. Det är väl inte direkt några tips så, utan bara mer hur jag försöker göra!
Träning 3-4 gånger i veckan på friskis och svettis, då blir det alltså både styrka och konditionsträning!
Sedan äter jag i stort sett vad jag vill men jag försöker äta lite men ofta, jag behöver mat med fyra timmar mellanrum om du förstår hur jag menar. När det har gått fyra timmar sedan jag åt så blir jag hungrig så då äter jag lite igen.

Håller inte på med några dieter för livet blir ju faktiskt roligare om man får unna sig lite så jag satsar på mer träning istället!

Puss och smek på er allihopa, imorgon är det dags för nästa tema så titta in då också!
/Bea!

onsdag 21 mars 2012

Svar på tal!

Fick lite kommentarer på inlägget där jag visade min mage. Då undrar ni varför jag visar den i en blogg som har ca 100 läsare på varje inlägg om jag inte gillar den. Själv trodde jag väl att jag var ganska tydlig med det, jag tycker inte att folk borde skämmas över sin kropp. Inte jag heller egentligen, jag valde att lägga upp en bild på min mage för att visa att så ser jag ut. Jag ser absolut inte ut som kändisarna i tidningar eller någon Victoria Secret modell. Sådär ser min mage ut, jag gillar den inte. Men jag tänker inte skämmas för den längre. 

Jag gjorde det för att jag hoppas att det kanske kan hjälpa någon annan att tänka likadant om en kroppsdel på deras kropp. Såklart vet jag att jag ensam inte kan göra någon större förändring för hur folk ser på sina kroppar, men kan jag hjälpa någon att inse att vi alla ser olika ut, och att det faktiskt är okej så är jag jätteglad. 

Hoppas att det ger er svar på er fråga, det var faktiskt ett ganska svårt beslut att lägga ut den där bilden. Men nu efteråt känns det ganska bra. Som jag sa i det inlägget också. Tycker det är på tiden att vi alla slutar skämmas och istället blir stolta över den kroppen vi fått. Det kommer vi alla må bättre av!

Kyss och smek // Bea

Awkward

Vi känner alla någon slags osäkerhet med våra kroppar. Även de mest självsäkra killar/tjejer har någonting med sin kropp som de skulle vilja förbättra. Men varför känner vi så?

Media idag är en stor del till varför vi idag är så utseendefixerade och försöker mäta upp oss med människor vi ser dagligen i tv och tidningar. Hur många tjejer finns det inte som sagt att de vill se ut som Megan Fox? Operera er lite då så kanske det löser sig! Själv är jag en person som gillar när folk är så naturliga som möjligt. Visst jag tycker det är sjukt bra att folk tar hand om sina kroppar, tränar och är måna om sitt utseende för jag vet att de personerna troligtvis då är nöjda med hur dom ser ut då.

Vintern vid årsskiftet är väl den tid då vi är som allra mest fixerade kring våra kroppar. Veckorna efter jul, man har gått upp lite efter all mat och då kommer tanken "BEACH 2012". Träningsfixeringen blir total. Och det är ju trots allt media som format oss. Man kanske inte vill erkänna det men vi har sett bilder på kändisar sen vi var små barn och jag tror att det ligger underliggande i våra hjärnor att vi ska försöka se så bra ut som möjligt.

Och vår generation, vi 90-talister, är väl ändå en av de generationer som är mest utseendefixerade? Det är rätt trist för själv tycker jag att insidan är det som betyder men ser killen bra ut så är det ju ett plus. Alla har ju något slags utseende de gillar, men jag tycker att vi ska försöka anamma de delar av våran kropp som vi tycker är pinsamma, och i alla fall försöka bli stolta över det. Även fast det kanske är en riktig utmaning.

Over and Out/Michael

måndag 19 mars 2012

Pinsamma kropp!

Som alltid när det är ny vecka så är det nytt tema!
Nu är det dags för oss att ta upp det här med att skämmas för sin kropp, eller i alla fall att man har vissa delar av den som man kanske helst skulle slippa visa. För många blir ju det här ett problem när man ska ligga för man vill behålla tröjan på eller sådär. Vi vill denna vecka visa att man inte borde skämmas, men att vi såklart också har kroppsdelar som vi är mindre nöjda med. Men det gäller att kunna acceptera, sexet blir ju bättre om du är säker i dig själv ju!
Så nu kör vi, har ni lust att skicka in bilder på er själva, alltså den kroppsdel ni tycker är pinsam så att det har blivit jobbigt när ni ska mysa lite extra med någon eller sådär!


Jag (Bea) personligen gillar ju inte direkt den där magen som sitter på min kropp. Det är nog det jag tycker är mest pinsamt att visa för andra. Men nu gör jag det här ändå, det är dags att visa att vi alla är olika, och att alla borde sluta skämmas!

torsdag 15 mars 2012

Vad är egentligen otrohet?

Denna ständiga fråga! Vad är egentligen otrohet och vad är det som definierar det? Man hör så många historier från folk som gjort slut för att hans/hennes partner bara ens pratade med en annan människa, kanske i verkliga livet eller online, medans andra har upplevt otrohet genom att ens partner knullat med en annan person. Själv anser jag, Michael skriver just det, att otrohet är något man helt och hållet själv definierar. Jag har aldrig varit med om det så jag kan själv inte säga vad jag har för gräns men jag skulle nog känna mig ganska illa till mods om min partner flirtade med en annan människa.

En kommentar vi fick nyligen var:

"Hej! Jag tycker att otorhet är när man funderar på vad man vill göra på en annan person än sin pojkvän/flickvän. En del av mina kompisar anser att bara sex är otrohet, kyssar och oralsex är lugnt för dem. Jag tycker att det är när man planerar göra något och när man kysser eller gör något mer med en person. Om man vill vara otrogen och ha sex med andra, så ha nog med respekt att göra slut och sen knulla någon annan! Peace!"


Mycket bra kommentar må jag säga. För jag tror det är så många andra tänker men det är en svår tanke att gå igenom om man inte är i ett förhållande för man tänker helt annorlunda än normalt då. Om man ens tänker tanken att vara otrogen tror jag inte att förhållandet är på en bra nivå och då är det som kommentaren säger, mycket bättre att respektera den andra och faktiskt göra slut.

Vad tror ni orsakerna till otrohet kan vara i ett förhållande? Och hur ska man agera kring situationen om man blir utsatt eller får tankar på att vara det enligt er?

måndag 12 mars 2012

Förbjudet sex!

Ny vecka, nytt tema!
Denna vecka handlar det just om det vi skrev i rubriken, förbjudet sex. Alltså otrohet!

Många ser otrohet på olika sätt, alla har sina egna gränser för vad som är att vara otrogen. Vissa tycket att det räcker med en tanke, alltså att man börjar tänka på någon annan än den man är tillsammans med och fantiserar om andra, vissa tycker inte att det är otrohet förens partner faktiskt knullar med någon annan. I vilket fall som helst handlar det ju om att bli sviken av sin partner, och det händer ju ofta på ett sexuellt sätt.

"Min pojkvän var otrogen mot mig. Det kändes som att jag gick sönder inombords och jag kunde inte riktigt se honom på samma sätt. Någon hade varit där bara jag fick vara egentligen, och det kändes så jävla äckligt. Sen börjar man direkt fundera på vad man har gjort fel. Varför i helvete räckte det inte med mig liksom?! " Tjej 18 år.

Hur ska man hantera att någon har varit otrogen och vad är egentligen otrohet för dig?
Kommentera nu kära vänner, vi vet att vi tjatar men ni fattar inte hur mycket roligare det blir att skriva när vi får lite att skriva om från er läsare!

söndag 11 mars 2012

Break-ups

Nu sitter Michael vid rodret för dagens inlägg och jag tänkte avsluta förhållande-veckan med att prata om just avslut. Många av oss har varit med om det och känt den där tomhetskänslan som uppstår när man blir lämnad eller faktiskt lämnar den man älskar. Jag själv blev dumpad på ett sms efter ett 2 år långt förhållande och det är verkligen som om att allt man vet om sugs in i ett svart hål och bara försvinner. Man blir näst intill apatisk och man vet inte riktigt vart man ska ta vägen. Så kände jag i alla fall.

Så varför tar ett förhållande slut? Det kan vara allt ifrån att den ena har varit otrogen till att man växt ifrån varandra. Alla par sätter egna gränser till vad som är okej inom ett förhållande och alla par har också olika moraler mot sig själva och sin partner.

Jag själv visste först inte. "Jag mår inte bra, jag känner inte igen mig själv" fick jag höra."Jag har tänkt på det här länge och måste göra det för mig själv." "Jaha" tänkte jag, vad har jag gjort för fel? Och ju längre tiden går, desto mer utvecklas den där ledsna känslan till en "I wanna kick your ass"-känsla. Så kanske det inte är för alla, men jag tror inte jag mått så dåligt som jag gjorde då någonsin. Och då vill man inget hellre än att den personen som orsakade det faktiskt ska må minst lika dåligt, om inte mer. Dock har jag växt väldigt mycket i mig själv sen uppbrottet, både i mig själv och på  min syn kring andra. Jag tar ingenting för givet längre.

Ja jag saknar vissa stunder, eller ganska många faktiskt. För när det var bra, då var det så JÄKLA bra. Men jag skulle inte ge mig in i något sådant på ett bra tag, vad jag vet om själv just nu. Man behöver tid efter en sån traumatisk upplevelse att hitta tillbaka till sitt gamla, eller sitt nya, jag och försöka hitta en mening igen med allt. Och det känner jag att jag lyckats ganska bra med, även om det är en sjukt lång väg kvar.

Mitt allra bästa råd till er som går igenom det här är att prata. Prata med vem som, din mamma, syster eller ta en kväll med dina vänner och bara prata. Det hjälper något enormt. Jag tog bort mitt ex från Facebook för jag klarade inte av att se honom varje dag, och på så sätt slapp jag att en tanke kring oss/han skulle gå igång direkt då jag såg honom. Även fast det låter töntigt så hjälper det.

Har ni något ni undrar över kring just förhållanden eller uppbrott i allmänhet? Eller så kanske ni kan ta och kommentera eran egen historia som ni vill att vi ska ta del av för det är alltid intressant läsning för oss som driver bloggen. Lämna då en kommentar, anonym eller ej, så hörs vi nästa vecka!

Over and Out!

fredag 9 mars 2012

Förhållande.

Man kan ju säga att efter det där första steget är avklarat så är man inne i ett förhållande.
Ett förhållande kan vara det mest underbara som finns, man är kär och man har någon som man vill dela allt med, och som dessutom känner samma sak tillbaka. Egentligen har man ingen lust att vara med någon annan, eller göra något annat än att vara med den man är tillsammans med. Folk kan bli irriterade på en just på grund av detta och det är många som tappar kompisar på grund av den här fasen som man är inne i, men när man är inne i den borde folk ha förståelse. Det kommer ju också gå över.

Oftast så kommer förhållandet in i en annan slags fas efter hela förälskelsen. Det är då det blir ett förhållande på riktigt, man litar på varandra och det här med trygghet och sådana saker blir viktigare än att umgås hela tiden. Man börjar umgås med andra igen, och man saknar inte varandra varje sekund, men när man är tillsammans så känner man en trygghet och man vet att man kan lita på den andra personen. Det är nog i denna fas som många par väljer att flytta ihop, man ser att det funkar utan att man är upp över öronen förälskad. Men det är också i denna fas som det kan börja gå dåligt. Efter att förälskelsen lagt sig så måste det ju inte leda till kärlek, det kan likaväl leda till att man ser alla fel med personen som man missat när man varit blind av förälskelse. Det är då förhållandet börjar gå dåligt och kanske till och med ta slut.

I nästa inlägg kommer vi ta upp hur man kan bli dumpad och hur hemskt det kan vara, eller hur bra det kan kännas att ta slut på något som inte känns bra.
Kom gärna med kommentarer om hur ni upplever förhållanden, och hur det värsta sättet det kan ta slut på är. Då har vi mer att skriva om senare!

tisdag 6 mars 2012

Första steget!

Hur tar man egentligen det första steget, hur träffar man någon?
Du kanske har sett någon du gillar, och vill börja snacka. Se vart det leder, och tillslut kanske till och med bli tillsammans. Hur tar man då det där jobbiga första steget till kontakt?
Ett bra sätt är alltid att använda internet. Facebook, eller andra sidor där man enkelt kan börja ta kontakt, man kan se om man har liknande intressen och se om man gillar varandra utan att behöva träffas. Då slipper man ju mycket pinsam tystnad och liknande. Ser man då att det flyter på bra där, så är det ju faktiskt bara att fråga om den andra vill ses.

Säger personen ja så är det ju dags för en "dejt". Då är det kanske lättast att göra någonting som inte behöver ta en hel dag, en fika, gå på bio, spela minigolf, ja whatever egentligen. Om man ses på en plats som känns neutral och hittar på någonting så har man ju hela tiden någonting att prata om. Aktiviteter tar ju slut också så då har man en bra anledning att gå hem om man inte tycker att det funkar, tycker man att det funkar så är det ju bara fortsätta umgås och kanske gå hem till någon av er.

Ett annat bra sätt att träffas är ju på fest, där är det avslappnat och gillar man varandra där är det ju bara höra av sig igen och då börja dejta precis som i det förra exemplet.

Så det första jobbiga steget behöver egentligen inte vara speciellt jobbigt. Det är ju enklare än man tror, så länge den andra är öppen för förslag!

Har ni någon egen erfarenhet av att ta det första steget, dela med er av det i en kommentar!

måndag 5 mars 2012

Det här med förhållanden

Vi har alla, eller i alla fall de flesta, någon gång varit i ett förhållande.
Kanske var det ett väldigt oseriöst lågstadieförhållande eller ett man upplevt eller upplever nu när man är något äldre! I vilket fall så känner alla som lever i ett sådant att man är världens lyckligaste människa, och det är man också. Ett förhållande gör så mycket med en själv, man känner sig glad, behövd och framför allt älskad av någon annan som man känner exakt likadant för.

Denna veckan på bloggen kommer vi att diskutera olika syner på förhållanden, vad som är bra med dem och vad som är mindre bra med dem. Dock kan vi ju dock bara tala från våra egna sidor då vi inte kan säga åt er vad som är ett bra respektive dåligt förhållande.
Vi kommer också att beröra områden som uppbrott och otrohet PLUS ett sprillans nytt videoinlägg!

Så checka in bloggen nu i veckan för nu är vi back on track då hela gruppen ÄNTLIGEN är frisk.

söndag 4 mars 2012

Press kring sex

Press när det gäller sex känner nog dom flesta. Och alla hanterar det olika, pressen kommer nog oftast från vänner. Man hör från sina vänner vad det har gjort och hur grymt det var eller också hur många man har legat med.
"jag kände press på att ha sex, kändes som man fick mer status om man gjort många saker eller legat med många." - tjej 19
Och just såhär tror jag att många känner. Vad jag vet av erfarenhet att många tjejer känner att det vill prestera och vara bäst för just den killen man ligger med. Sen ska jag inte säga att det inte är så för killar.
Hur ska man göra för att inte känna press? Flummig fråga men jag tror man måste hitta sitt egna sätt och komma över pressen. Skit i vad dina vänner säger och vad media säger. Du blir inte av med pressen för att du ligger med många killar eller har gjort flera olika positioner. Det bästa är om du kör ditt egna race och skiter i vad alla snackar om. För det är inte bra om man har sex bara för att man känner sig pressad till och göra det. Då skapas en dålig bild ac sex och det vill man ju inte. Sex ska känns bra och att man uppskattar det.